I medievärlden finns mängder av mässor och konferenser – men en är särskilt intressant för oss som
språkföretag: Languages & the Media i Berlin. Här handlar det om textning, dubbning och
tillgänglighetstjänster. Under ett par dagar möts här språkmänniskor,
språkföretag och språkbeställare från film-, tv- och strömningsbranschen. Det diskuteras textning,
översättning, syntolkning, dubbning, ny teknik och nya forskningsrön. Akademiskt blandas med
kommersiellt, globalt med regionalt. Konferensen hålls vartannat år och ofta har konferensen fungerat som en vägkarta där det går att se var de stora vägarna går, vilka nya som byggs, vart de leder och vilka som väljer att åka på dem.
Årets konferens (läs 2022) hölls i början av november och var den största hittills med väl över 400 deltagare. Varje konferens ger insikter. Den kanske största och viktigaste insikten under de senaste åren är att språkområdet, media localization and accessibility, har vuxit kraftigt både i volym, relevans och attraktivitet. Det kanske tydligaste beviset för det är att mediebranschens stora aktörer som t.ex. Netflix, Amazon, Sony och Discovery numera tycker att Berlin-konferensen är en självklarhet. Inte heller de stora språkföretagen som Iyuno-SDI, Plint, Deluxe, Pixelogic, Red Bee missar tillfället.
Språkområdet har blivit hett – och ett genomgående tema på konferensen var the talent crunch, alltså bristen på yrkesfolk - textare, översättare, dubbare, syntolkar med flera. En slutsats som ligger nära till hands är att den press mot allt lägre arvoden som de stora textningsföretagen drev i decennier, till slut blev en käpp i hjulet och ledde till att det återväxten i yrket uteblev och att erfarna slutade. Under konferensens panelsamtal kunde man dock konstatera att när de stora språkföretagen beklagar sig över bristen på folk, så har de en bit kvar till insikten om att de själva har bidragit till krisen och att lösningen är så enkel som att betala rimliga arvoden. Helt enkelt den gamla amerikanska devisen ”if you want to get it done, pay more”.
Ett annat återkommande inslag under dagarna i Berlin var att kvaliteten har kommit högt upp på
dagordningen. Film- strömnings- och tv-bolag efterfrågar numera hög kvalitet. För några år sedan
nämndes kvalitet knappt, då handlade det om volym, pris och kort produktionstid – med sikte på
maskinöversättning. På många sätt är det betryggande att nu se att kvaliteten blivit ett
försäljningsargument och vid olika föredrag redogjorde de stora språkbolagen för ett bitvis drakoniskt kvalitetsarbete. Som åhörare och samtidig tittare på strömningstjänsterna ställer man sig frågan hur det trots så stora ambitioner, fina ord och omfattande åtgärder kan bli så vingligt i rutan. Här har nog stordriften sin stora nackdel. Ett program till 25 språk. Vem kan ta ansvar för slutresultatet? Slutsatsen blir nog att närodlat är bäst även språkligt. Den som förstår det man producerar, gör en bättre produkt. Och då blir steget till maskinöversättningen som global, allenarådande frälsare ännu längre.
Nedtecknat av Lars Thorsell, Svensk Medietext AB
